onsdag, juni 30, 2010

Lokas och Edis underbara resa genom Europa del 1

Lite semesterbilder bara...

För någon månad sen tog jag och Carl-Michael (Edis) tåget till Paris via Köpenhamn och lite andra städer. Så här såg det ut.


Jag i en av Paris många passager. Där hittade vi bl.a. en fantastisk dockskåpsbutik. Pyttesmå saker!


På restaurang.


Edis.


Typisk parisfrukost?


Typisk gata i Paris. Gråa hus. En indisk restaurang. Vi bodde precis vid Gare du Nord.


Edis franska förläggarkompis tipsade om den här bokhandeln. Tur att vi inte är tjockare, då hade vi inte kommit in.



Typisk glass.


Ovanför spåren på Gare de l'est. Här hittade vi bästa restaurangen!
Sen tog vi snabbtåget från Paris direkt till London.


Jag, hemma hos Jan Bielecki i London! Här bodde vi i några nätter och Jan och hans vänner tog med oss på fester och barer. Vi åkte dubbeldäckare, gick på muséer, fönstershoppade etc.



Min favoritreklam! Men vad betyder den?


Carl-Michael på Topshop. Fantastisk butik! Var där jättelänge och kollade på alla smycken. Köpte ingenting.


Härlig tårtaffär i Soho.


Träffade Londons number one it-girl Jonna Björnstjerna! Här på en Saint Martins elevutställning (skolan som Jan och Jonna går på).


Sen tog vi färjan till Calais. Åt massa god mat. Carl-Michael hälsade på i flyktingläger (han skrev en grej till Ordfront om det så ni får läsa där) medan jag hängde på stranden och åt glass.


Det var för kallt för att bada.



Sen ännu mer tåg! Vi passade förstås på att jobba lite på tågresorna. Skriver just nu ett seriemanus tillsammans.

Slut på del 1.

Crackbilder

För drygt en vecka sen var jag i Rom tillsammans med några andra svenska serietecknare från Sverige. Vi var inbjudna att ställa ut på Crack!-festivalen. Det blev en kort en intensiv resa. Det här året gjorde jag mer turistande inne i stan än jag har gjort tidigare år. Bl.a. besökte vi en kyrka med en Carravaggiomålning. Men min största konstUPPLEVELSE var förstås glassarna med ansikten.




Min uppställning på Crack!


Fabian och My.

En docka som jag tecknade.

Se fler bilder på Kolikbloggen! Klicka här!

Hoppas förresten att ni gillar min nya bloggdesign.

torsdag, juni 17, 2010

Å alla kära systrar! av Ebba Witt-Brattström

Jag har precis läst Ebba Witt-Brattströms nya bok Å alla kära systrar!. Den handlar om hennes tid i 70-talets kvinnorörelse och framförallt om Grupp 8.
Jag gillar böcker där människor berättar om sina liv. Jag gillar speciellt när det finns en massa fina bilder och snygg formgivning och humoristisk och medryckande text. Och framför allt gillar jag 70-talets kvinnorörelse. Därför ville jag att boken aldrig skulle ta slut! Jag kan rekommendera boken till alla som är intresserade av feminism och nutidshistoria, det är omöjligt att inte dras med i den tidens kampanda och optimism inför framtiden. Ebba Witt-Brattström skriver historia men manar också till handling. Själv är jag väldigt nöjd med hur feminismen ser ut idag, debatten tillåter väldigt många olika röster och det känns som att det händer spännande saker på området hela tiden, men någon organiserad kvinnorörelsen liknande den på 70-talet har vi inte. Det är inspirerande att höra om hur de gjorde och tänkte.

Grupp 8:s historia är dock ingen nyhet för mig. Som nybliven 15-årig feminist började jag läsa mammas gamla Kvinnobulletinen (Grupp 8:s tidning) och det var i princip min första feministiska skolning. Jag har även läst antologin Nio kvinnor - nio liv som Ebba Witt-Brattström medverkade i. Min kvinnokampstatuering är en hyllning till den tidens kvinnorörelse.
Därför är det lite irriterande när Ebba Witt-Brattström gång på gång återkommer till hur dålig den nutida feministiska rörelsen är, och hur lite de (vi) vet om 70-talets kvinnorörelse. Hon verkar inte alls särskilt insatt i samtida feministisk debatt (eller så låtsas hon bara vara okunnig). Man kan jämföra med män (gubbar) som tycker att det inte gjorts någon bra musik sen 60- eller 70-talet (eller när de nu själva var unga). Det spelar liksom ingen roll vad som kommit efteråt. De behöver inte ens sätta sig in i vilken musik som görs för idag för de VET att inget kan mäta sig med deras tid och så ÄR det bara. Förmodligen blir man så efter en viss ålder - och det kommer gälla mig med.
Självklart tycker jag att dagens unga feminister ska sätta sig in i kvinnorörelsens historia. Och om man bortser från nålsticken mot dagens feminism så är Å alla kära systrar! en utmärkt introduktion. Jag tycker att dagens feminister har mycket att lära från Grupp 8. Deras devis "ingen individuell frigörelse är möjlig innan hela gruppen kvinnor har frigjort sig!" gäller lika mycket nu men glöms ofta bort när målet har blivit att "förverkliga sig själv". Grupp 8 hade konkreta, materialistiska krav som rätt till daghem, 6-timmars arbetsdag, och de försökte alltid förstå hur personliga problem hängde ihop med samhället i stort ("det personliga är politiskt"). Men sen dess har de feministiska teorierna kommit en lång väg (med queerteori som en av de viktigaste milstolparna) och det är jag tacksam för. Idag har vi dessutom nätet där feministiska bloggar och diskussionsgrupper fyller en liknande funktion som Grupp 8:s lokalgrupper. Aktuella frågor diskuteras i en rasande takt, motkultur (kvinnokultur) skapas och når ut, och på facebook och twitter bildas opinion som kan förändra.
Det var några av mina tankar kring Å alla kära systrar!. Läs boken, och om ni redan läst lämna gärna nån kommentar om vad ni tyckte!


Ett gäng Kvinnobulletinen från 70- och 80-talet. Dags att läsa om dem?


Ett typiskt omslag för Kvinnobulletinen.


Min tatuering (jämför med loggan på omslaget).


Nio kvinnor nio liv.

Och låtarna dårå (tyvärr inga musikvideos):



onsdag, juni 16, 2010

Off to Rome!


På fredag åker jag till den årliga seriefestivalen Crack! i Rom. Detta blir mitt tredje år där och jag tar med mig en del utställningsmaterial den här gången. Kolla på kolikbloggen om ni vill se fler bilder från förra årets Crack! Nu ska jag ge mig ut på stan och hitta en sån där resväska på hjul.

måndag, juni 14, 2010

PoP recenserad i Kommunalarbetaren

 I samband med prisutdelningen förra veckan recenserade Liv Bäckström Pärlor och Patroner i Kommunalarbetaren.

"Loka, född 1983, har precis den där blandningen av bitskhet, svärta och humor som krävs för att en serie ska fungera."

Man tackar!

fredag, juni 11, 2010

Prisutdelningen igår

Igår tog jag emot ett av Kommunals kulturpris. Jag fick hedersomnämnandet för min bok Pärlor och Patroner. Prisutdelningen skedde på Kommunals kongress på Norra bantorget i Stockholm. Vi var 7 pristagare från hela landet och komikern Mia Skäringer fick det stora priset. På den här bilden står vi allihop på scenen och Mia har precis fått sitt pris och håller ett tacktal.


Här får jag mitt diplom av Kommunals nya ordförande Annelie Nordström. På det lilla bordet framför oss står pristagarnas glasskulpturer. Jag fick näst störst skulptur (av någon anledning).


Den här bilden visades på den stora bildskärmen bakom oss när jag fick mitt pris.


Här står jag med min skulptur. Den var väldigt tung. Jag vågade inte hålla nåt tal.

Här har hela gänget fått sina pris. Kongressen gav oss stående ovationer. Läs om alla pristagare på Kommunalarbetarens hemsida!


 Här är en del av mitt diplom.


Glasskulpturen.


Sen gick jag till Café Sodom och åt en laxsallad. Jag fick en tårta som blivit över vid stängning.


Jag fotade mig själv i spegeln. Sån är jag.


Sen hjälpte jag till att städa upp på fiket så Carl-Michael kunde stänga.


Sen gick vi till Ica och köpte knäckebröd.



Här är en liten intervju med mig!
Här är lite info på Kolik Förlags blogg!