Dessutom medverkade jag tillsammans med en grupp svenska tecknare i en utställning på temat Strindberg. Utställningen, "Livet är inget för amatörer", är arrangerad av Seriefrämjandet, kurator är Josefin Svenske och producent Fredrik Strömberg. Efter Angoulême visas den upp på Svenska institutet i Paris.
Och: Galago har precis släppt sin första antologi på franska i samarbete med Les Requins Marteaux. Jag och Carl-Michael medverkar med vår snuskserie "Fyndet" (minns inte vad den hette på franska). Faktiskt samma serie som fick vår franska förläggare på Actes sud/ L'An 2 att få upp ögonen för oss från början, då den publicerades på engelska.
Här är några bilder från signeringen i Actes suds monter i alternativtältet:
I den här montern satt vi i princip hela lördagen. Det var väldigt kul att signera till fransmännen. Bredvid oss satt Lucie Lomova (i rött) och signerade sin bok Les Sauvages.
Carl-Michael i montern.
Vi lärde oss snabbt att det gällde att göra ambitiösa signeringar som tog lång tid, för att fånga folks intresse. Det blev mycket teckningar av skog.
Några av de franska läsarna såg ut så här:
I pausen sprang vi iväg för att se utställningen.
Vi möttes av coola killar i solglasögon.
Fabian Göransons Strindberg.
Knut Larsson.
Min Strindbergstablå föreställer August och Siri som bråkar om hennes hund. Det är från en scen ur En dåres försvarstal.
Jag var chockad över brutaliteten i detta äktenskapsgräl. Jag försökte att inte lägga mig i, men:
Jag kunde ha blivit kvar i timmar om jag inte lyckats lugna ner mig.
Joanna Hellgrens Strindberg.
... med författarna/ dramatikerna Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler och Frida Stéenhoff i bakgrunden.
Anneli Furmark.
Jag, Matilda Ruta och Josefin Svenske vid Matilda Rutas tablå.
Fler bilder från utställningen finns på Fredrik Strömbergs blogg.
5 kommentarer:
Hej! Serien i det franska albumet "Rayon Frais" heter "Tableau de Chasse". ;-)
Skäll inte bara på Strindberg, bara för att han var en kolerisk typ betyder ju inte att inte hans fru var det också. ;)
Åh! Vilken ambitiös signering!
Läste Hungerhuset i går, tyckte mycket om den! Mitt enda klagomål är att den var på tok för kort...
Du tecknar så FINT! Ja, jag är mäkta avundsjuk.
Thomas: Tack!
M.: Jag vet, de var båda förfärliga om man får tro boken! Lite självkritik: Varför ritade jag Siri assnygg medan strindis blev seriefigursful? Orättvist och stereotypt.
Tack! Roligt att du gillar!
Bilden av Strindberg och von Essen får mig att tänka på makarna Arnolfini. Det måste vara hunden som gör det.
Underbara bilder!
Skicka en kommentar